Ariel tjugofyra/sju

"Det är konstigt, och jag vet inte varför en del människor som använder sprit och droger, fortsätter att vara snälla, medan andra blir otäcka och elaka." Den frågan har Ariel har anledning att fundera över många gånger, för hans mamma har alltid brytt sig mer om alkohol och tabletter än om honom.

När Ariel fyller 10  - blir "tvåsiffring", som han uttrycker det - behöver han inte längre vara rädd för att svälta, bli övergiven eller utsatt för olika övergrepp. Han har fått ett tryggt hem hos Joen och Mattis. 

Nu berättar Ariel sina tankar om livet,  i "trygghetstiden" och i "otrygghetstiden". Det är en lite ovanlig bok, för den har ingen rak handling där man undrar hur det ska gå. När man läser den är det mer som att sitta och lyssna på en person som har mycket att berätta och många intressanta tankar. 

Jag vill rekommendera den här boken till var och en som någon gång har varit 10 år gammal, och till var och en som någon gång känt en en person som har ett missbruk.

Håkan Lindqvist har tidigare skrivit böcker för vuxna och tonåringar. Detta är hans första bok som passar lite yngre personer än så.