Ryssar är såna som gillar björkar

När Masja var liten tvingades hon och familjen att fly från Baku i Azerbadjan. I bokens början lever hon i Tysklad, dit familjen flydde. Så småningom flyr hon vidare till Israel, men sista gången flyr hon inte från krig, utan snarare från sig själv och från kärleken.

Boken hoppar mellan nutid, det vill säga Tyskland och så småningom Israel, och dåtidens Azerbadjan. Det är en roman som lika mycket handlar om att leva i en krigszon och att fly till ett nytt land och en ny kultur, som att hamna vilse i sig själv. Det handlar också väldigt mycket om att leva med sorg, både från det förflutna och från livet just nu.

Ryssar är såna som gillar björkar är en jagberättelse och den har ett ganska rakt och enkelt språk. Det gör att det blir svårt att värja sig för det som händer och det blir bitvis ganska obehagligt. Speciellt de delar som handlar om att vara flykting, men det är ju faktiskt verklighet för många, till exempel författaren själv som också flytt från Azerbadjan till Tyskland.

Det är svårt att berätta om själva handlingen utan att avslöja för mycket, men jag kan säga att den är riktigt, riktigt bra. Det är dessutom en sådan där bok som vinner på att bli läst igen. Det händer saker i början som kommer igen på ett riktigt snyggt sätt i slutet och jag tror att vid en omläsning går det att upptäcka många fler finurligheter av Grjasnowa. Det är en riktigt smart bok.


Linnéa på Solna gymnasiums bibliotek

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: csladmin den 2 oktober 2013