Lilla smycket

2014 - års Nobelpristagare i Litteratur!

I Lilla smycket beskrivs den totala ensamheten. Stilen flöt fram, det var en härlig läsning lik No och jag som cirkeln läst vid ett tidigare tillfälle. Som läsare fick vi verkligen tänka till ”vad menar han?” och prescis som i No och jag hade en karta över Paris varit önskvärt! Huvudpersonen ser en kvinna i gul kappa på tunnelbanan i Paris och tror sig se sin mamma som ska ha dött många år tidigare i Marocko och hon följer efter för att ta reda på sanningen.
Det finns många stora frågetecken i boken, vem var kvinnan i gul regnrock? mannen som hon träffade? och apotekaren? Historien väldigt diffus –som läsare tror man att man har missat nått. Samtidigt är texten är väldigt öppen och någon i cirkeln hade hört i en intervju av författaren att han gärna såg att läsaren själv tänkte ut ett eget slut på berättelsen.Det är en märklig familj där Lilla smycket fick anställning, kan det vara hans egen? Var författaren den bortlämnade ensamma flickan?
Vi får en känsla av att mamman rörde sig i den undre världen, drogmissbruk? Opium? Tabletter för värken i vristerna som mamma dansösen ådragit sig vid en skada. Vi inser också att Lilla smycket, inte ett rart smeknamn utan nått som skapar oro och ångest hos huvudpersonen.
Vi ställer oss ofta frågan när vi har läst en bok om vi vill läsa mer av författaren och den här gången blev lägret delat. Kanske att om man läser fler titlar så kan det knyta samman historien.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Lena Petersson den 23 december 2014