Kriget är slut

Morgan Alling tror jag de allra flesta känner igen som en glad skojig skådespelare, jag kommer mest ihåg honom från sommarlovsprogrammet Tippen, där han glatt spexade och stojade.

Morgan har nu skrivit en bok om sin uppväxt som har förvånat många. Hans barndomsår har präglats av alkoholism och misshandel. I boken skildrar han sin uppväxt med sin lillebror Stefan, en alkoholiserad mamma och hennes våldsamma pojkvän, som båda två åker in och ut från torken. 
När situationen hos mamman har urartat totalt tar socialen hand om Morgan och Stefan. Nu börjar de slussas runt mellan olika barn- och fosterhem och det slutar med att syskonen splittras och deras kontakt upphör under många år.

Morgan vet tidigt att han vill bli skådis och redan som liten kallar hans mamma honom för en riktigt Chaplin för att spexar och showar hela tiden. Det bästa han vet är att vara i centrum och att få folk att skratta.

Det sorgliga i den här berättelsen förutom missbruket och misären är hur de båda barnen blir behandlade av myndigheterna och fosterföräldrar. Jag känner ibland att hela historien är så hopplös, att NU kan det bara inte bli värre, men det kan det. Det är som att ju längre tiden går och ju äldre Morgan blir desto mer får ha stå ut med. En gång tror jag verkligen att det äntligen börjar ljusna, att han har kommit till en familj där han trivs och är älskad. Men även då trasas allting sönder om igen.

Morgan skyller aldrig något på sin uppväxt, använder det inte som en ursäkt för att skita i allt eller för att inte ta ansvar. Han vet vad han vill och han tar sig dit till slut men vägen dit är tung och svår. Det är ingen feel good bok men jag känner sig ändå ganska glad, eller kanske är det lättnad jag känner när jag läst klart. Lättnad över att han är vuxen och kan göra sina egna val och att han inte längre är beroende av människor runt omkring honom som ska styra upp hans liv och inte gör det särskilt bra.

Jag gillar boken! 

Karin på Solna Gymnasiums bibliotek

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Biblioteken i Solna den 24 november 2011