Glupahungern

Magisk realism från Norrbotten.

Tre generationer i rakt nedstigande led. Helt olika men sammanfogade inte bara av blodsband utan av huset vid den stora skogen där de alla växt upp. Och av det som finns djupt inne i skogen. Det är Elina som tillsammans med sin Erik får fyra barn, äldsta bröderna Adrian och Edvin, Ingrid och minsta Cecilia. En dag kommer Erik inte tillbaka från skogen och det är som att den näst yngsta - Ingrid, visste vad som skulle hända. Ingrid växer upp mer i skogen än hemma, pratar inte mycket men redan från att hon är barn växer allt hon planterar alldeles fantastiskt. Så småningom får Ingrid också en dotter, Baba - med omättlig hunger på det mesta.

"En hunger som ylade och tjöt kring människorna i byn, ett uppror, en desperation som fick de fördömda att drivas till flykt, de utvalda att känna en drift så stark att de trodde de skulle sprängas.
Detta var Glupahungern kommen ur Bråddjupet som dväljdes någonstans långt inne i djupskogen, omringad av svarta tallar."

Berättelsen är både drömsk och realistisk. Personerna väcker nyfikenhet och miljöerna är som hämtade från en saga. Något ovanligt som fungerar väldigt fint - även om det inte alltid är helt klart vad som sägs, är att en del av dialogen talas på bondska. Jag tyckte mycket om Andrea Lundgrens debut I tunga vintrars mage, den här tycker jag ännu mer om!

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Elin Sundström den 9 september 2014