"En hunger som ylade och tjöt kring människorna i byn, ett uppror, en desperation som fick de fördömda att drivas till flykt, de utvalda att känna en drift så stark att de trodde de skulle sprängas.
Detta var Glupahungern kommen ur Bråddjupet som dväljdes någonstans långt inne i djupskogen, omringad av svarta tallar."

Berättelsen är både drömsk och realistisk. Personerna väcker nyfikenhet och miljöerna är som hämtade från en saga. Något ovanligt som fungerar väldigt fint - även om det inte alltid är helt klart vad som sägs, är att en del av dialogen talas på bondska. Jag tyckte mycket om Andrea Lundgrens debut I tunga vintrars mage, den här tycker jag ännu mer om!