Dockan Bella

Har du upptäckt de moderna kvinnliga franska författarna?

I Dockan Bella skriver en ung kvinna dagbok. Hon skriver på andra berättelser också som samtidigt är beroende av hennes kärlekssökande och utforskande av den egna identiteten. ”Jag är rädd för att skriva, liksom jag är rädd för att älska”, säger hon.

Boken är liten och tunn, dagboksanteckningarna korta och rappa. Under ett och ett halvt år blir det en myllrande resa bland Paris klubbar för lesbiska och homosexuella, men är det där hon hör hemma? Relationerna avlöser varandra, gör henne hudlös och utelämnad. Vad är kärlek och vem är värd den? I sin utsatthet är hon stark att se igenom mönstren som känns universella. Som person påminner hon om flickan Adèle i den Guldbaggebelönade filmen Blå är den varmaste färgen, också den fransk. Boken passar även lite äldre tonåringar och unga vuxna då den handlar mycket om att söka sin identitet.

Jag fascineras av de franska författarna. Framförallt har jag läst kvinnliga författare utgivna av förlaget Sekwa. Här är det Grates förlag som jag ska utforska mer. Förlaget lyckades pricka in årets nobelpristagare Modiano 2014 – ännu en fransk författare. Alla böcker jag läst hittills är spännande och jag börjar undra över den franska mentaliteten och synen på relationer och på livet i stort. Många är ganska mörka och skrämmande i fråga om utsatthet och svåra relationer till våra närmaste. Språket fängslar på ett sätt jag inte kan sätta fingret på.