Döden på en blek häst

En olidligt spännande skräck-/deckar-/kärlekshistoria som utan problem slukas i en sittning.

Jag blev väldigt tagen av Amanda Hellbergs debutroman Styggelsen som var en riktigt obehaglig spökhistoria. Så när jag såg att Hellberg skrivit en ny bok om Maja Grå, flickan med förmågan att känna och se mer än andra, blev jag mycket förväntansfull och reserverade boken på en gång. Och nej, jag blev inte besviken! Vilken fin bok!
 

Maja beger sig till Oxford för att lämna sitt förflutna och för att studera konst. Konst spelar även stor roll för berättelsen. Som exempel syftar boktiteln inte bara på det inledande kapitlets karusellhästar utan även på en tavla.
 

Miljöerna i boken är väldigt snyggt beskrivna. Händelserna utspelar sig i Brighton och Oxford som författaren har en stor kännedom om och bara det är en läsfest, anglofil eller inte. Liljekonvalj är något annat som återkommer och blir en doftkuliss till de bilder som miljöbeskrivningarna skapar där fienden alltid kan finnas närmare än man tror.
 

Döden på en blek häst är inte lika läskig som Styggelsen, även om det finns en hel del spöken i intrigen, därför tycker jag inte att man ska undvika den bara för att man vanligtvis inte gillar skräck.
 
Sammanfattat en olidligt spännande skräck-/deckar-/kärlekshistoria som utan problem slukas i en sittning.
 
Läs läs!

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Elin Sundström den 23 mars 2011